lördag 31 januari 2015

2.17 Aurora växer upp till barn!

Aurora har inte sett mycket av världen.
Det mesta hon har sett är baksidan av huset.

Xi har tagit med henne till stan ett par gånger men de unga föräldrarna blir allt mer oroliga över att någon ska upptäcka henne så de lämnar sällen hemmet.

Aurora sitter mest och leker med sin docka eller med Haruka, som sällan lämnar hennes sida.


Det var ruskigt väder ute, nästan storm. Decan hade begett sig till stranden som låg i närheten av deras hus och hon och Xi hade bestämt att Aurora kunde komma till stranden idag. Det skulle inte vara många som vågade sig ut i det här vädret. Haruka höll sig i bakgrunden och höll koll.

Aurora verkade dock inte jätteintresserad av sin omgivning. Hon kurade mest ihop sig hos Xi och sökte flykt från vinden.


Dock ville inte Xi ta den branta baken från huset till stranden så han tog taxibåt, det var ju en liten risk men de hoppades på att det inte skulle vara någon fara. De var en ganska vanlig familj nu, det är ju inte att nyinflyttade inte rör sig mycket bland folk, speciellt inte när man bodde så långt bort som på tomten Seaside.

Aurora hade aldrig åkt båt innan och klappade i händerna och skrattade hela vägen.


När de kom fram kysste Decan Xi och kramade Aurora. Hon var dock tvungen att fortsätta fiska.
De visste att Auroras födelsedag närmade sig och de ville att hon skulle ha ett eget rum. Decan mindes att det var visserligen trevligt att dela rum med sin syster men att det alltid känns bäst att ha ett eget rum.

Xi och Aurora satt i sanden och lekte med sand-snön.


När de kom hem gav de Aurora ett varmt bad och mat, eftersom Haruka höll koll på henne tänkte de att de kunde gå ut en stund och leka i snön!

De byggde en snögubbe och pratade och skrattade precis som förälskade gör. Decan trodde aldrig att hon skulle skaffa en egen familj men här var hon. Och hon trivdes ganska bra.

Hon kände sig instängd ibland men det räddades av att hon fick spendera mycket tid ensam när hon fiskade.


Inomhus lekte Aurora IGEN med sin leksak. Kanske dock inte så konstigt då hon inte hade så jättemycket leksaker, efter bränderna och att allt annat föll sönder så hade de inte gått om pengar. Speciellt inte eftersom Decan inte fick så mycket fisk i denna vintern. Och hennes plantor hade helt stannat av och gått i vintervila.

Men de njöt ändå av vintern. De umgicks mycket och spenderade dagarna med att leka i snön och läsa böcker inomhus.


Man bygger inte bara snögubbar utan kan även ha snöbollskrig. Decan höll på att vinna men Xi räddades av klockan, det var dags att gå in och fira födelsedag!

De hade inte köpt någon tårta utan bara kakor och saft. De hade lagat en extra lyxig makaronlåda med massa gott till och hoppades att Aurora skulle tycka om det hela.


Efter middagen så var det dags! Det var som om Aurora behövde liiiite extra energi för att kunna växa!


Aurora som småbarn! Hon fick en fin present av sina föräldrar, de hade köpt fina kläder till henne. Det var billigare att köpa kläder än att köpa massa andra paket, dessa var dessutom begagnade så istället för att få bara en ny klänning fick hon flera uppsättningar.

Aurora blev överlycklig och tog på sig en av de finaste klänningarna och ville ha den till vardags. Hon älskade den rosa färgen.

Hon hade ärvt sin mammas väldigt lockiga hår, så Decan hjälpte henne sätta upp det i tofsar för att de inte skulle trassla in sig.

Aurora stod länge i spegeln och tittade på sina tofsar och klänning.

-Tack mamma och pappa, allt är så fint! sa Aurora innan hon satte sig och åt massa kakor.


Auroras egenskaper:
God
Älskar naturen
Tungsovare

Auroras favoriter: Fransk musik, Limepaj och Havsblå.


Xi och Aurora spenderade kvällen med att läsa böcker medan Decan smög iväg och fixade det sista, de hade nämligen en ännu finare present till sin dotter förutom kläderna.

Decan ropade på resten av familjen när hon var klar. Aurora kom ut till "vardagsrummet" och såg en trappa som inte varit där innan. Hon förstod vad det innebar och kramade Decan hårt. Decan kramade tillbaka men följde inte med upp. Det var mycket sällskap påe n dag som det var.

Xi följde med Aurora upp och var också överväldigad med vad Decan lyckats med på så liten budget.

Aurora hade inte bara en helt ny säng, matta och skrivbord, utan även en lekkista!
-Ni måste kämpat så mycket med att ha råd med allt det här! sa Aurora och kramade sin pappa hårt. Xi fick tårar i ögonen men torkade av dem på handen. Han ville inte att Aurora skulle tro att han var ledsen. Han var bara glad över att se sin dotter så glad.

Aurora kollade på allt i rummet och lade sig sedan i sängen och somnade snabbt, det hade varit en väldigt bra dag och hon var helt slut över allt som hänt!

Men på den nedre våningen talade Decan och Xi lågt med varandra. Aurora hade kommit till den åldern när hon egentligen ska börja skolan, men ingen av dem var förtjust i tanken.

Hur skulle de lösa det? Hemskolning? Skulle de följa med till skola?


måndag 26 januari 2015

2.16 Vinter i Sunset Valley

Aurora växte fort, och dagarna flög förbi. Decan fiskade, tog hand om trädgården och letade efter smådjur, blommor och insekter och, ja vad som helst som kunde tjäna in lite pengar helt enkelt.

Xi var mest hemma men Aurora men kunde ibland hjälpa grannar med lite småsaker, så som att fixa en tv eller liknande.


Dagarna gick förbi så snabbt att ingen, inte ens Decan insåg att det var hennes födelsedag. Mitt i natten vaknade hon och förstod att det var hennes födelsedag. Hon var glad en stund men kände sedan hur magen blev tung av sorg.

Detta var hennes första födelsedag ensam.

Hon sa inget direkt till Xi, men han märkte självfallet att de nu var i samma ålder men eftersom Decan inte tog upp det gjorde inte han heller det. Han försökte bara att finnas där för henne och vara extra mycket till stöd.

Däremot lyckades Decan dra på sig en medelålderskris...



För att muntra upp Decan gav han henne en kupong till skönhetskupongen som han egentligen tänkt sälja. Decan begav sig dit men kan inte säga att hon blev nöjd alls. Stylisten verkade ha helt andra saker i tankarna och Decan kände mest att det hela mest påminde henne om sitt gamla liv.

Hon stod stilla medan stylisten fixade med hennes kläder och mindes den dagen då hennes mamma berättade att hon var speciell. Eller ja, hennes gener var speciella, och någon vill åt dem.

Decan önskade nästan att hon aldrig vetat om det. Hon kände sig som en relativt vanlig person, eller ja inte som alla andra men inte speciell heller.


När bild på Decan som äldre! Tycker att man ser att hon är väldigt lik Sophia men ändå inte. Man kan ju inte annat än undra hur Danielle ser ut :(


Xi som hade tagit med sig två verktyg som man använder när man tränar kampsport passade på att använda den tid han hade till att träna. Aurora som sov länge och tungt verkade inte märka av att han var utanför.

Dock lärde Xi sig att man INTE ska börja med en rymdsten när man ska lära sig knäcka bräder.... Xi stukade handen :(
Det är aldrig dåligt att vara i bra form så Xi hjälpte Decan att utveckla sina skills inom kampsport, hon upptäckte att hon tyckte det var väldigt roligt och fick ett nytt bälte! Alltid bra ifall något skulle hända. 
De pratade om det och kom överens om att Aurora skulle få lära sig kampsport när hon blev äldre också.
Xi gav inte upp hoppet om att lära sig knäcka brädor men började nu med playwoodskivor istället, vilket fungerade MYCKET bättre.


Det tråkiga med att ha dåligt med pengar är att allt går sönder hela tiden, men det positiva med att ha någon så händig som Xi i hemmet är att det går att fixa gratis.

Även om det var tröttsamt.

Decan vägrade låta Xi fixa något elektriskt (även om han gjorde det i smyg) efter att hennes mamma dött av en elchock.




Dagarna gick förbi och det var kallt och hemskt ute, det var inte så väl isolerat i deras hem så det var ofta kallt inne. Det slutade ofta med att alla sov i samma säng för att hålla värmen något Decan inte var så förtjust med, enstöring som hon är.

Men med vintern kommer det något roligt, Snöflingedagen! De hade inte riktigt råd att köpa så mycket dekorationer då Auroras födelsedag närmade sig med stora steg.

De köpte i alla fall en extra fin blomma och varsin julstrumpa som de kunde lägga små paket i.


Dagen D var här! Snöflingedagen! Decan var helt lyrisk och Xi var väldigt förundrad. Han var självfallet medveten om vad snöflingedagen var för något men hade aldrig varit med och firat det själv.

Det ringde på dörren på förmiddagen och in kom två grannar med massa paket, den ena var en kvinna som hette Claudia som Decan ibland brukade fiska med. Mannen hette Michael och var personen som Xi fixade en tv åt för ett par dagar sedan.

De båda kände varandra och visste att Decan och Xi hade det dåligt ställt så de ville överraska dem med mat och klappar.

-Men, inte visste jag att ni hade barn! sa Claudia och lyfte upp Aurora som fnittrade och skrattade när hon blev lyft, precis som om hon blev lyft av främlingar varje dag.

Decan stelnade till vid frågan och Claudia kända den tryckta stämningen så när Xi började servera maten gick hon direkt dit utan att säga något mer.

Stämningen lättade dock när det var dags att öppna klappar, det var inget speciellt de fick, ännu en radio och en blomma men det betydde ändå att de kunde sälja lite saker de har hemma och där med vara ett steg närmare ett eget till Aurora.





fredag 23 januari 2015

2.15 Auroras födelsedag.

Det är lunch och Decan och Aurora sover middag. Xi är ensam uppe och lagar makaroner med ost! Det var längesedan det åt något sådant men det är trots allt Auroras födelsedag så de tänkte slå på stort idag.

Dock är Xi något ofokuserad och helt plötsligt börjar det brinna. Xi känner rädslan över att förlora sin familj, men han har egenskapen Modig, så han tar ett djupt andetag innan han släckte elden.

Decan stod i dörröppningen med ett yrvaket och skräckslaget uttryck.
-Vad händer?!
-Det är ingen fara, men det brann. Vi måste nog försöka investera i en ny spis snart.
-Och dusch.
-Aaaah, just det. Xi suckade.

Duschen gick sönder igår, och han lyckades inte fixa den. Spisen verkade okej dock så dusch fick gå före. 

Men han suckade bittert över den brända förstörda maten.


Xi hade dock en överraskning.
-Hämta Aurora så ska jag ta fram den.
-Ta fram vaaaad? Decan var galen av nyfikenhet och ville knappt gå in i sovrummet men eftersom Xi vägrade berätta gick hon och väckte en väldigt sömndrucken Aurora.

När hon kom ut gjorde hon ett litet utrop.
-OH! EN TÅRTA! hon kände hur det vattnades i munnen.

Hon tog fram Aurora och blåste ut ljuset åt henne, hur kunde det vara dags för födelsedag redan?


 Aurora, är både lik sin mamma och pappa. Hon har något gula ögon och ljusbruna/gula slingor som antagligen kommer ifrån hennes mamma.

Auroras egenskaper:
Tungsovare
Älskar naturen



Måste säga att hon blev väldigt söt, ska bli spännande att se hur hon ser ut när hon växer upp.


Aurora fick också lite tårta och gick sedan och lekte medan hennes föräldrar fortsatte att äta en stund. De njöt av varje tugga av tårtan.

-Vilken fin docka, har du köpt den? frågade Xi när han upptäckte vad Aurora lekte med.
-Nej... Jag trodde du gjorde det? sa Decan och tittade förvirrat på Xi, han ryckte på axlarna till svar. 

Ingen av dem visste vart den kom ifrån men när de undersökte den verkade den inte vara annat än en vanlig leksak så de lät henne ha den. Aurora blev nämligen väldigt ledsen när man tog den ifrån henne.

Aurora lekte en stund till innan hon började bli sömnig.


Aurora i sin spjälsäng och Decans gamla teddybjörn.
Även om Xi som inte hade något emot att ta hand om Aurora när hon vaknade nattetid, tyckte att de skulle bli skönt med några extra timmars sömn nu när hon blivit äldre.

Deras säng var ganska billig och knölig så man fick inte så bra sömn som det var.


Dagen efter spenderade Decan med sin trädgård och fiskandes, de behövde pengar. Hyran kommer idag.

Xi räknade på det hela och tänkte att de borde ha råd med ett nytt badkar, vilket är bra då Aurora nu var för stor för att badas i vasken.

Haruka hade följt med Decan idag, antagligen för att hon kände att Decan var ledsen över att hon mest vakade över Aurora nu. men hon fick med sig en överraskning hem.

Loppor.

När Decan och Xi insåg det var det inget snack om saken så de köpte ett badkar och tvättade rent Haruka som inte var speciellt förtjust i varken bad eller loppor.


Medan Haruka och Decan var i badrummet potttränade Xi Aurora som var väldigt duktig.
Han klappade hennes hår och rättade till hennes rosett.

Han kände att han skulle göra allt i sin makt för att hon skulle ha det bra. Men hur det skulle bli med skolgång? De var rädda för att släppa iväg henne långa stunder varje dag men samtidigt måste ju hon få utbildning.

Xi sköt bort tanken så länge, det var lång tid kvar tills att hon fyllde år.

 Xi tog ut Aurora på baksidan och Decan bestämde sig för att laga lite middag men, vad händer? Spisen börjar brinna igen. Decan bara skrek rakt ut i panik och Xi slet till sig Aurora och sprang mot dörren men när han såg röken ropade han på Haruka som var precis bakom honom. Han satte ner Aurora och Haruka ställde sig bredvid henne.

Han tvekade en sekund men han visste att Decan litade på Haruka med sitt liv så han lämnade henne och sprang in och tog tag i Decan och drog henne bakomsig. Hon stod helt stel i kroppen.

Han tog upp brandsläckaren och släckte elden igen. Men denna gången gick inte spisen att rädda.

Decan hyperventilerade och han tog henne i sin famn tills hon började slappna av.

-Vi kastar ut spisen nu. Vi får.... vi får fixa det på något sätt...


Xi gick ut och hämtade räkningarna. Pengarna räckte inte. Han och Decan gick igenom saker som fick säljas, Auroras gungstol, sovrumsmattan, den trasiga duschen, sängbordet, sina plantor, allt som Decan samlat in som de tänkt äta. Då räckte det nästan.

Decan kollade tidningen och såg en annons.
-Kan du ta hand om Aurora själv ikväll? Har hittat något.
-Xi nickade frånvarande, han försökte få ekonomin att gå ihop.


Aurora gick runt i sin gåstol och Xi städade det lilla huset, han snubblade över Haruka som låg och tuggade på en leksak.
-Gah, hjälp. Kan du inte ligga i din säng istället?

Haruka tittade på honom och fnös. Hon hade aldrig sagt ett ord till honom, men Decan hade fulla samtal med henne. Men Decan var speciell på många sätt så han accepterade det bara som det var.


Decan dök utanför konstmuseet där det var en utställning fokuserad på spraykonst. Hon pratade med en som jobbade där.
-Är det okej om jag sprayar något här utanför?
-Kan du spraya! sa kvinnan hon pratade med glatt.

Decan nickade till svar och kvinnan tänkte efter en stund och sa sedan:
-Vet du vad, du får betalt om det blir fint!

Decan gick ut och sprayade det bästa hon kunde och var nöjd med resultatet, och det var också konstmuseet. 1000 simdaler fick Decan som hoppade av glädje!

Hon skyndade sig hem och hon och Xi köpte en spis, lite dyrare denna gången. De investerade även i en brandvarnare denna gången, det räckte med bränder för ett tag nu.


onsdag 21 januari 2015

2.14 Ekonomiska problem.

De upptäckte snabbt att det inte var en bra ide att inreda hemma före kylskåpet. Maten höll på att ta slut och de hade nästan inga pengar kvar alls.

Det var tur att Xi var sparsam och kunde klippa ut kuponger och hålla kolla på ekonomin, Decan hade aldrig behövt tänka på ekonomi innan.


Xi bestämde sig för att ta sig till biblioteket och läsa lite om teknik och logik, han funderade på att skaffa jobb sedan när Aurora vad större. Han förstod att Decan älskade sin dotter men hon hade inte den naturliga föräldrarinsikten som Xi hade. Han förstod med en gång om Aurora var hungrig eller sällskapssjuk. Decan blev stel och orolig och visste inte riktigt vad hon skulle göra.

Men hon gjorde sitt bästa.

Aurora sov tungt i Xis famn, hon sov väldigt mycket, men det gör väl alla småbarn?



Decan hade också tagit sig in i stan med Haruka men mötes av stirrande blickar och viskande röster. Hon hade aldrig förstått att hur folk än stirrade på henne hemma i Monte Vista så visste de flesta om Decan och var ganska vana vis hennes utseende. Men här hade de aldrig sett något liknanxde.

Hon hade precis kommit in till centrum när hon kände hur paniken växte. Det var för mycket folk. Det var för mycket stirrande blickar. Hon sprang iväg och gömde sig bakom hus och buskar. Hennes många år av att smyga omkring nattetid hjälpte henne och hon tog sig hem relativt osedd. Men hon ville aldrig besöka staden igen.


Xi var den som vanligtvis tog Aurora när hon vaknade på nätterna. Decan drömde om äventyr med Haruka och Haruka drömde om äventyr i soppor.

Men Xi, han höll det lilla knytet i sin famn och sjöng vaggvisor hans mamma sjungit för honom. Hur trött och irriterad han en var när han vaknade så släppte det när han höll i Aurora.


Men Decan försökte verkligen sitt bästa. Xi hade gått upp flera gånger den natten så när Aurora vaknade och behövde tröstas var Decan där. Han betraktade sin familj.

Allt hade gått så fort, de hade inte känt varandra alls länge men nu hade de en familj. Det var en skrämmande men också underbar känsla. Känslorna han kände för Decan svalnade inte, de växte i takt med att Aurora växte. Han älskade att se deras drag i deras dotter.


Även om förändringen var jobbig för Decan och även Xi. Xi var inte riktigt van vid klimatet i landet och hade ibland svårt att första vad vissa sa men eftersom han hade en naturlig charm fungerade det mesta. Haruka däremot, stormtrivdes. Detta var ett land med rätt klimat. Det var svala vindar och en mjuk hetta istället för den torra hettan i Monte Vista.

Hon hade aldrig trivts riktigt i Monte Vista, hon befann sig där för att hon behövdes, inte för att hon ville.


Dagarna gick och hungern växte. Nästan all mat var slut och Decan fick en snilleblixt. Efter många år av att betrakta naturen visste hon hur man kunde hitta både det ena och det andra. Hon planterade lite frön hon hittat och hoppades att de skulle växa snabbt. Tillsammans med Xis sparsamhet behövde de aldrig svälta även om de var hungriga.


De åt en enkelsallad av grönsaker Decan funnit och Xi köpt på rea. De hade ätit sallad i flera dagar men ingen av dem klagade. De var trygga här, de hade tak över huvudet och de fanns något att äta. De visste att de kunde ha det värre.

-Xi, jag har tänkt på en sak.. sade Decan vid middagen och Xi tittade upp och lyssnade på henne.
-Jag behöver nog smälta in mer, de kommer hitta oss annars. Men jag vet inte hur. Jag är född sån här, men om jag inte smälter in mer så kan jag nog inte lämna hemmet alls.

Xi tittade på Decan och såg ledsen ut. Han visste att det hon sa var sant.
-Jag älskar dig för den du är, och jag blir arg på världen som hänger upp sig på att vi ibland ser olika ut.
-Du är bra. sa Decan. Det var en enkel mening men Xi visste att hon menade det, det var ord som värmde hans hjärta.
-Du är bäst. svarade han och höll hennes hand.

Ibland var de bara de nyblivna och förälskade paret de faktiskt var.


Bredvid dem hade Aurora somnat i sin stol, Xi var lite orolig över att hon sov mycket, men ho var ju en Tungsovare och bebis. Hon behöver väl all energi hon han behöva för att växa.


Dagen efter stod Decan och stirrade ut över havet och fick ännu en snilleblixt över hur hon kan tjäna pengar utan att jobba, vara ledig men enda bidrag med mat.

Hon ringde stadshuset.
-Behöver ni fiskare?
-Ja faktiskt! Det är ganska få egenföretagare som fokuserar på fiske så är du intresserad är det bara att komma och skriva på papperna med en gång!

Decan lade på luren och tänkte inte en tanke utan begav sig direkt mot staden.


Decan var så uppe i varv att hon inte tänkte på sekreterarens konstiga blickar på hennes öra och nos, det var inte förens när hon gått ut ur stadshuset och såg hur en pappa med barn stirrade på henne hon insåg att hon lämnat tomten.

Hon hade tur och såg en taxi som körde hem henne till tomten snabbt.


Xi var hemma med Aurora medan Decan bestämde sig för att utforska stranden bakom huset närmare. Hon blev förvånad när Haruka sa att hon inte ville följa med men kände att hon behövde komma ut lite så hon gav sig iväg ändå.

Hon hittade fina eldflugor som hon lekte lite med. Hon funderade på att fånga dem och sälja dem men de var så fina att hon kände att hon struntade i det.

Istället fiskade hon en lång stund och fick flera fiskar som hon tänkte sälja.  När hon blev kall och tänkte återvända hem såg hon flera träd och en planta i ena hörnet av stranden och upptäckte att det var limeträd och en vattenmelonplanta!

Hon skördade dem allihop och gick hem med stolta steg, nu hade de råd med både hyra OCH mat!


När Decan kom hem sov nästan hela familjen, men Haruka trippade upp för att se vem det var som kom.
-Där är du. Fångst?
Decan höll upp sin fångst av fiskar och frukt och Haruka skrattade sitt morrande skratt och högg lekfullt efter fisken.

När Decan packat ordning allt satte hon sig och borstade igenom Haruka något som de inte gjort på länge.

Det var trevligt för dem båda att ha en stund för sig själva, och det kändes nästan som om de var hemma i Monte Vista och allt var som vanligt.

-Du kommer vaka över Aurora nu va? sa Decan med lite sorg i rösten.
-Du är ingen valp längre. Måste ta hand om valpen.

Decan nickade. Hon förstod. Men det var inte roligt för det, hon hoppades bara att deras äventyr inte var över för alltid.


Dagen efter åkte Xi och Aurora in till staden för att sälja allt som Decan samlat in. Xi hade erbjudit sig att göra det och Decan var tacksam.

Hon såg när Haruka smög efter Xi och visste att hon kommer smyga sig efter taxin och ta en genväg in i stan för att sedan ta en omväg hem.

Det var så hon brukade göra.

Decan njöt av ensamheten. Hon gick in i badrummet och tog tag i en borste och borstade ner sitt stora hår. Det tog tid men tillslut lyckades hon få ordning på det hela.

Hon vek in öronen och flätade håret hårt och tog sedan fram en foundation som egentligen var Danielles men som hon råkat få med sig i flytten. Hon tog på ett tjockt lager och betraktade sig själv.

Hon såg så konstig ut. Som en helt annan person.
Bra.

Hon tänkte fortfarande låta håret och öronen vara fria hemma, men nu kan hon gå ut och känna sig säkrare.


Xi tappade hakan totalt när han kom hem och Decan skrattade åt hans min men skrattet tystnade när hon kände sig osäker.

-Gillar du det inte? frågade hon och tittade ner i golvet.
-Du är lika vacker som alltid! sa Xi och Decan började fnittra. Han stämde upp i sång och Decan lyssnade när hans fylliga mörka röst fyllde hemmet.

-Du måste inte göra det här, vi kan tvinga staden att vänja sig. sa Xi och den lättsamma stämningen gick över i en mer allvarsam.

-Jag vet, men jag vill. Vi har inte bara oss själva att tänka på. Decan tittade mot Haruka som åt ur sin matskål och tyckte att hon såg nöjd ut med vad hon sagt.

De unga föräldrarna höll varandra hårt och länge.

Vad gör man inte för familjen?




söndag 18 januari 2015

2.13 En helt ny start.

För att vara på den säkra sidan så åkte det med en taxi till änden av stan, Haruka satt längst fram och höll ställningarna. Chauffören verkade tycka att det var lite konstigt med en grävling i bilen men Xi gav honom lite extra dricks så han sa aldrig något.


De hoppade av i en skogsdunge och passade på att sträcka på benen, de hade en lång resa framför sig.
-Hej jag vill beställa en taxi från Monte Vista. Ja jag vet att det är långt, men vi betalar. Kontant. Okej, då ses vi om ett tag. Xi lade på luren och tog Aurora i sin famn.

-Kommer dem? frågade Decan
-Ja, de skulle skynda sig.



Stjärnorna stod högt på himlen när taxin kom. De gick alla in i bilen och Aurora och Xi somnade ganska snabbt.

Efter en stund somnade Haruka som låg i Decans knä också. Men Decan tittade ut och tog farväl av sin stad. Hon åkte över samma bra som Sophia gjorde när hon anlände till staden, levandes i en ful gammal husvagn.

Hennes syster och hennes familj skulle leva kvar här. Hon tänkte att Danielle utan tvekan skulle bli borgmästare i den här staden. David skulle säkert växa upp till att bli en fantastisk dansare, eller vad han ville göra.

Men hon skulle inte vara en del av det. En tår föll från hennes kind.




De tittade ut över Sunset Valley. Här skulle de slå sig ner. Aurora måste vara säker här, men för säkerhetens skull skulle de göra allt för att skydda henne.



De stod i skuld efter att ha tagit lån för att köpa tomten men med pengarna de hade lyckades de bygga en liten stuga. De hade inget annat än det absolut nödvändigaste och tapeterna släppte nästan från väggarna och golvet flisade sig, men det var ett hem.

Deras lilla hem.



De sov alla i samma rum, Aurora, Haruka, Decan och Xi. Det var ett mysigt och trevligt rum med mörka och jordnära färger. Aurora som spenderade den mesta av sin sovande verkade dock trivas i sin spjälsäng.

Haruka var mest där Aurora var och verkade nästan vaka över henne.


Kök, matsal, hall och vardagsrum, varför göra det svårt? Mycket smidigare att ha allt i ett och samma rum! Eller ja, det får fungera när man inte har råd med mer än det. De hade tur att hittade lite av möblerna begagnat, annars hade de nog aldrig kunnat köpa så mycket!


De har även, om ett ett väldigt spartanskt, badrum.

Men hur ska de överleva? Xi kan inte direkt återgå som sitt jobb som professor då han varken kände för det, hade möjlighet eller vågade. De hade bestämt sig att ha en total nystart så det skulle bli svårare att hitta dem.

Decan hade aldrig jobbat, vart skulle de få pengar ifrån?