2.1 Dags att fira examen och träffa Borgmästaren!

Solen stiger upp över Monte Vista och familjen Mwaris nyutbyggda hem. Det är två dagar sedan det var fest och idag är ännu en stor dag! Det är nämligen dags för examen, samt Sophia har blivit ombedd att träffa borgmästaren efter att examen är slut. 

Vad borgmästaren vill Sophia vet hon inte riktigt

Titta HÄR för att se hur insidan av huset ser ut!

Familjen åker tillsammans till stadshuset. Danielle pratade glatt om allt som hade hänt när hon sökt jobb, hon hade fått en anställning på stadshuset så hon hade lärt sig mycket om dess funktion och historia.

Själva examensceremonin vad väldigt traditionell. Sophia var rörd till tårar när hon såg sina döttrar. Hon var så stolt över deras framgångar. Danielle vann flera priser och varje gång tog Sophias hjärta ett skutt av lycka.

Decan vann inte några priser, men såg ändå ut som om var nöjd med att ta examen. Hon hade haft en del problem med betygen så hon var faktiskt lite orolig över att inte lyckas.

Utanför stadshuset fortsatta firandet. Några av de andra eleverna från Decan och Danielles skola och deras föräldrar stod och betraktade det hela. Borgmästaren stod nämligen med full utstyrsel ute på gården och det var ballonger upp satta på gården.


Sophia kände en våg av nervositet. Danielle som stod och pratade med sin flickvän märkte det inte men Sophia såg att Decans gröna ögon var fixerade vid henne.

-Du klarar det, du är den modigaste jag vet. sa Decan tyst och kramade sin mamma snabbt. Sophia ville hålla kvar sin dotter, men eftersom hon visste att hon inte var så förtjust i närhet släppte hon henne.

Hon gick fram till borgmästaren.

-Vi har samlats här idag för att ge Sophia en stadsnyckel på grund av sina många år av service i staden. Hon har klättrat från botten till toppen av karriären och alltid funnits där för alla som behöver stylistråd. Hon har även hjälpt oss på stadshuset med våra arbetskläder.

Borgmästaren skakade hand med Sophia och alla applåderade, sedan fick hon ett inslaget paket som hon antog vad stadsnycklen. Vad det betydde var hon inte säker på, hon antog att det var något symboliskt.

Väl hemma var det glad och högljudd stämning. Decan och Danielle kastade sina diplom medan Sophia hurrade på!


-Oh, äntligen ut i arbetslivet på riktigt. Jag vill ut och jobba nu helst igår! Vad ska du göra nu Decan? sa Danielle och tittade på sin syster.

Decan blev överrumplad av frågan. Vad skulle hon göra nu? Hon ville helst spendera tiden med att vara i fred och rädda djur. Men det hon ville mest var nog att resa. Hon tänkte en stund innan hon svarade.

-Resa!

Danielle log och kramade sin syster. Hon visste inte vad hon skulle ta sig till med henne, hade hon inga ambitioner här i livet?

Systrarna höll varandra hårt. Det var inte ofta de kramades nu för tiden, eller ens umgicks. Danielle var fullt upp med att hinna med allt hon ville lyckas med och Decan, ja. Decan var Decan.

Sophia bet sig i läppen när hon hörde Decans svar. Hon kunde inte resa, hon var betraktad och behövde vara bevakad och se till att vara skyddad. Men hon ville inte förstöra stämningen så hon sa inget just nu.

Dagen i ära hade Sophia lagat tvillingarnas favoriträtter, Det var heta räkor till Danielle och varma mackor till Decan. Själv åt hon lite av varje. Hon betraktade sina döttrar och tänkte på att de snart kommer vilja fly boet, och det skrämde henne. Hon ville att de skulle bo kvar för alltid.

Hon tänkte också på sitt arbete, hon började bli gammal och ja, hon kunde väl inte arbeta för alltid? Vad skulle hon göra med livet?

En examenshälsning från Decan!

-Öppna paketet! sa Decan plötsligt och Sophia ryckte till av chock, hon hade varit någon helt annanstans i sina tankar. Hon skrattade när hon förstod vad hon menade.

Sophia tog upp det rektangulära paket och öppnade. När de fick se innehållet skrattade de allihop, för vad de än tänkt sig så hade de nog inte tänkt att det skulle vara en FAKTISK nyckel, men det var det. Vad man ska med den till visste de inte, men fin var den!

Genaration 2. Tvillingarna blev vuxna!

Det var dags. Det var tvillingarnas födelsedag.
Sophia tittade på telefonen och kände en klump i magen. Vad skulle hända nu?

Hon bjöd in alla sina jobbkompisar och vänner till familjen men trots att det var kul att prata med dem var klumpen i magen kvar.

Eftersom det var söndag var folk där ganska snart. Dock var det en gäst som Sophia snabbt kände igen som hon inte hade bjudit. Det var den mystiska kvinnan som berättat om Decan, och vad som kan ske.

Kvinnan hade gjort ett försök att klä sig fint och som en vanlig människa på jorden men det gick inte så bra. Men Sophia hälsade henne lika mycket välkommen som alla andra. När Sophia såg att hennes vänner och bekanta kastade förbyllade blickar åt deras håll så bad hon om ursäkt.

-Förlåt för mina vänner, jag ska säga till dem att..
-Nej det är ingen fara, många av dessa vet inte ens om att det finns såna som mig. Det är okej. De kommer ändå glömma av det sen.
-Glömma?
-Haha, vi har teknologi din art bara kan drömma om. Men nog om det. Jag är här för att tala med Decan men jag märker att hon är upptagen, jag väntar.

Sophia tog kvinnans hand i sin.
-Jag är så tacksam för allt. Men jag vet inte ens ditt namn?
-Mitt namn är Xcina.

Danielle som var helt uppe i festligheterna märkte inte ens vad som hände omkring sig. Hon tittade in i Siris ögon som strålade av lycka. Snart skulle de ha ett hem ihop. Snart skulle de vara bara dem två.

Danielle böjde sig fram för tårta och blåste ut ljusen under hurrarop.

Danielle är nu vuxen, men har behållit sin sportiga stil. Hon föredrar bekväma kläder framför snygga.

Hon har även bestämt sig för att hon ska bli den fria världens ledare som är hennes livs önskning.

Danielles egenskaper:

god 

disciplinerad 

ivrig 

vänlig 

oemotståndlig

Decan log för sig själv. Hon såg inte fram emot att fylla år egentligen, men det var vad födelsedagen innebar som gjorde henne glad. Nu var hon snart vuxen. Då får hon göra vad hon vill, hon kan lämna denna platsen för gott.

Det var Decans tur att blåsa ut ljusen och Raquell stod bakom henne och sjöng för fulla muggar. Decan var inte så glad över att hon var där men hennes mamma hade bjudit in henne så det var inte mycket att göra åt nu.

Deccans ögon är grönare än någonsin och hon växte upp till en väldigt fin vuxen.

Decan som alltid hållit sig undan från andra människor bestämde för att viga sitt liv åt djur, hennes livsönskan är: Djurräddaren, hon vill rädda så många djur som möjligt.

Decans egenskaper:

övernaturligt fan

oturlig

gillar inte barne

ensamvarg

klumpig

Sophia och Danielle fortsatte att festa en stund innan Sophia skulle iväg till jobbet och Danielle åkte iväg för att söka jobb.

Decan smög sig undan tillsammans med Haruka ganska snabbt. Haruka vägrade lämna Decans sida men det gjorde inget. Sällskapet uppskattades av dem båda.